I lördags blev det ordentlig utgång som varade till ungfär sextiden på söndagskvällen. Dock inklusive sömn. Började på puben vid sjutiden då jag mötte upp Nicola, sedan anlände resten av sällskapet vid nio. Efter mycket om och men om vart vi skulle gå blev det Bar Music Hall i Shoreditch. När dom stängde så vore ju det logiska att gå hem, vilket är ungefär tio minuters promenad för mig, men istället tog vi hela gänget en taxi till Simon, Dannie och Phoebe's nya hus i Stratford. Jag var vekast (hade bara sovit ca: 3 tim natten före) och gick och la mig först. Vaknar morgonen efter av att Kaya och Jack skriker att det är massa män, kanske polisen, som försöker bryta sig in på nedervåningen (frågan är ju varför polisen skulle bryta sig in en tidig morgon). Det uppstår då yrvaken panik bland oss tills vi hör Phoebe ropa hallå. Alla hade glömt bort att hon skulle flytta in den morgonen och hon blev lagomt förvånad över att hitta halva jobbet i sitt nya hem. Hennes f.d. pojkvän som hjälpte henne flytta (som hon även flyttade ut från) blev dock väldigt sur eftersom hon lovat att hon inte skulle flytta in i ett party-hus. (hon sa även att hon skulle flytta ihop med två bögar, så Simon fick spela fjollig hela morgonen vilket var sjukt kul). Men vi gjorde det till en mycket trevlig söndag med English breakfast, Family Guy och MacDonalds.
Måndag och tisdag har jag jobbat och slitit, åkte dick till Stratford igen igår och kollade på The Notebook. Har hört att alla tycker den är så bra, fin och sorgelig. Och jag brukar faktist gilla romantiska dramer a la Titanic, men den här filmen var smärtsamt överromantisk och skrattsamt beräknelig. Jag kände inte för att fälla en minsta lilla tår, eftersom den aldrig var riktigt sorglig, förutom den gången dom dansade och tanten slog om till dement igen. Annars var den ju bara lycklig, dom fick leva med varandra hela livet och dö tillsammans. Så nu fick jag ur mig att den filmen sög också haha.
Idag har jag klippt mig. Kort blev det, men måste vänta två veckor på att bleka min 4-månaders utväxt. Men det kommer jag få en 30-40 pund betalt för så jag antar att det är värt det. Varför betal frö att få sitt hårt iodrdninggjort när man kan få betalt för det.
Det var allt för ikväll, nu ska jag kolla på The Reader. Kanske får gråta till den istället.

Varför blir jag deppig i januari? Samma sak förra året, men då ville jag bara åka hem till Sverige. Nu vill jag inte als åka hem men livet känns ganska pissigt. Inget känns speciellt kul och jag vill bara göra något nytt. Men istället så shoppar jag bara. Två par nya skor den senaste veckan, två par flashiga tights och en L.A.M.B T-shirt (Gwen Stefanis märke).Jag har nog shoppat för en tretusen kronor denna månad. Verkligen bra Emilie. Och så idag köpte jag en liten flaska vin till mig själv som jag ligger och smuttar på nu och käkar popcorn. Men inte känner jag mig speciellt gladare för det. Imorn blir det urgång iaf och sen äntligen en ledig söndag som är min favoritdag, speciellt om man är ledig :)

De äldre paret i dörren bredvid oss hatar oss. Dom har klagat i månader på att dom tycker vi är högljudda, vilket vi absolut inte är. Droppen var endå för precis innan jul då dom skällde ut oss för att dom inte fick sova natten innan på grund av vårat partande. Grejen var att allt vi gjort kvällen innan var att vi kollat på en film och sedan lagt oss vid tolv tiden. Och kolla på film är typ allt vi gör på kvällarna och inte äns med hög volym. Om jag ligger på övervåningen brukar jag inte höra något alls från tvn nere, så det är ju konstigt att dom störs så himla mycket och musik spelar vi bara dagtid.
 Innan våran nyårsfest la vi en lapp i deras brevlåda om att vi skulle ha fest. Det här var alltså våran andra fest på ett halvår, vilket jag tycker är lite för ett kollektiv där alla är mellan 20 och 30 år. Vi hade inte hört något från dem tills den här helgen då vi fick ett argt brev i brevlådan. Där det stod att dom inte står ut med vårat oljud nätterna i ända och att vanligt folk ville sova  och att nyårsnatten varit förfärlig. Men kom igen. Om man får ha fest någon gång så måste det väl vara nyårsafton och vi var ju knappast ensamma om att ha fest i området. Det knäppa var endå att dom signerat brevet med alla lägenhetsnummer i våran länga, vilket vi tror är fejk. Eftersom alla andra är jätte trevliga mot oss och skickade fina julkort där dom hälsade oss välkomna till huset och aldrig klagat det minsta.
Hur som helst så vill våra grannar att vi ska bättra oss men svåra är ju hur. Gå och lägga oss klockan nio, aldrig komma hem sent från krogen eller kolla på en film. Tror inte äns vi får gå ner för trappen för att kissa om nätterna. Home sweet home.

Idag när jag låg lite halvbakis och pillade med datorn i sängen kom Thomas in och frågade om jag skulle med ut på en joggingrunda. Och vet ni vad? Jag sa ja!!
Vi får väl se när det händer igen.

Jag har inte dött. Lisa har varit här i en vecka och jag har jobbat och stått i så bloggen har blivit lite försummad. Nyår var toppen. Middag och fest hemma, med massa dans och party. Idag känns som min första ledig dag på mycket länge. Sov tills jag vaknade och sedan dess har jag bara suttit i soffan och slappat. Äntligen ganska tomti huset också, vilket är skönt efter alla besök. Trevligt med besök men skönt med lugn också. Men jag är jätte glad att Lisa kom så jag fick ha några kompisar här också. Dessutom har de flesta av pojkarna dragit till Danmark så det är bara jag, Andreas, Thomas och hans flickvän. Men livet är lugnt just nu och idag börjar jag min nya diet också. Får se hur det går, den nyskaffade putmagen ska i alla fall veck.  Nu håller jag på att ladda upp alla mina bilder till ett webalbum så jag inte kommer förlora dom igen ifall att datorn kraschar. Postar en länk senare.